Europa

Irakli Okruasjvili hävdade tidigare i veckan att president Micheil Saakasjvili beordrat honom att “undanröja viktiga och inflytelserika personer” innan han avsattes från posten som försvarsminister i november förra året.

I torsdags greps Okruasjvili, anklagad för utpressning, penningtvätt och maktmissbruk under sin tid som minister.

Hans uttalande om Saakasjvili backades inte upp av några bevis, men det orsakade en politisk storm i Georgien.

När han greps höjdes tonläget ytterligare. På fredagen protesterade flera tusen människor utanför parlamentsbyggnaden i Tbilisi mot gripandet.

Dessförinnan hade en företrädare för regeringspartiet Nationella rörelsen, Giga Bokeria, hotat med våld om den planerade demonstrationen blev våldsam.

Bokeria antydde också att den förre försvarsministern gripits på grund av sina uttalanden om presidenten:

- Okruasjvili kom med skamligt falska anklagelser. En domstol måste avgöra om han är skyldig eller oskyldig.

Oppositionen hävdar att Saakasjvili försöker tysta en potentiell rival och att han saknar trovärdighet som demokratisk reformvän.

Gripandet visar att Georgien befinner sig i en politisk kris, menade den förre ministern Giorgij Chaindrava som också han avsattes i fjol.

- En brottslig organisation ledd av Saakasjvili har makten i Georgien. Den enda lösningen är att presidenten avgår, parlamentet upplöses och att nyval hålls, sade Chaindrava.

Okruasjvili ingick i Saakasjvilis innersta krets före “Rosenrevolutionen” 2003 som förde Saakasjvili till makten. Han var riksåklagare och inrikesminister innan han blev försvarsminister 2004.

Okruasjvili meddelade i veckan att han bildat ett nytt oppositionsparti, och han anses ha tillräckligt stark maktbas för att utgöra ett hot mot Saakasjvili inför president- och parlamentsvalen nästa år.

Saakasjvili befinner sig i New York för att tala i FN:s generalförsamling och har inte kommenterat anklagelserna mot honom.

USA, Frankrike och dess allierade vill att FN:s säkerhetsråd ska skärpa de sanktioner som redan införts mot Iran för Teherans vägran att upphöra med anrikningen av uran. De misstror Irans försäkran att landets kärnteknikprogram bara har fredlig energiproduktion som mål, och befarar att Iran i stället vill skaffa sig kärnvapen.

I augusti kom Iran överens med Internationella atomenergiorganet (IAEA) om att Iran skulle redovisa sitt atomprogram för FN:s kontrollorgan. Men kritiker menar att uppgörelsen tillåter Teheran att redovisa en fråga i taget i en utdragen process som kan pågå till december.

Lavrov sade till ryska journalister i New York att säkerhetsrådet bör ge Teheran chans att fullfölja uppgörelsen med IAEA. Att införa sanktioner nu vore att underminera IAEA:s ansträngningar, sade Lavrov enligt nyhetsbyrån RIA-Novosti.

USA:s FN-ambassadör Zalmay Khalilzad genmälde att IAEA:s överenskommelse var av teknisk natur och inte borde tillåtas fördröja säkerhetsrådets handlande.

Det är innebörden i de betänkanden som antogs med en mycket stark och bred uppslutning igår i EU-parlamentet. Därigenom understöder EU-parlamentet den linje som EU-kommissionen sedan flera år försöker driva under betydande motstånd från många medlemsregeringar. Även om de enskilda medlemsländerna behåller sina befogenheter i invandringspolitiken så fordrar EU-parlamentet att medlemsländerna gemensamt definierar minimistandarden för invandrarnas rättigheter och skyldigheter.

Senare i höst lägger EU-kommissionen fram två lagförslag kring olika delar i en politik för legal invandring. Med det ena förslaget skulle högutbildad eftertraktad arbetskraft från länder utanför EU kunna få ett så kallat blått kort, som en europeisk motsvarighet till det gröna kort som finns i USA. Det andra förslaget skulle förenkla för den invandrade arbetskraften genom en harmonisering av dess rättigheter inom EU. Om ett år väntas förslag om villkoren för säsongs- arbetare och praktikanter.

Den ansvarige EU-kommissionären Franco Frattini betonade att EU måste utveckla en sammanhållen politik, som både klargör invandrarnas villkor inom EU och EU-ländernas biståndspolitik gentemot invandrarnas hemländer. En sådan övergripande politik som öppnar för legal invandring till EU skulle dessutom kunna vara ett effektivt sätt att bekämpa den illegala invandringen till EU.

Till motiven för en europeisk invandringspolitik hör att Europas befolkningspyramid håller på att plattas ut. Födelsetalen är låga medan medellivslängden blir allt högre. Kring 2050 beräknas en tredjedel av befolkningen vara över 65 år. Kort sagt, Europa behöver importerad arbetskraft för att upprätthålla välfärd och konkurrenskraft.

EU-ländernas regeringar har diskuterat en gemensam invandringspolitik sedan toppmötet i Tammerfors 1999, men efter terrorattackerna den 11 september 2001 har intresset uteslutande koncentrerats på den olagliga invandringen och människohandeln. Det är först nu som vill- koren för en gemensam hållning till laglig invandring kommer tillbaka på dagordningen.

En inbyggd svårighet för att nå konkreta resultat ligger i de krav på enhällighet som fortfarande gäller i den nuvarande beslutsordningen. Om den bevaras även i det nya reformfördraget så finns det stor risk för att även de nya initiativen kör fast i utdragna förhandlingar om en minsta gemensam nämnare som kan accepteras av alla de 27 medlemsregeringarna.

Vid gårdagens omröstningar uttalade EU-parlamentet också ett starkt brett stöd för kravet på en gemensam europeisk hållning i energipolitiken. Kritiken från parlamentet riktar sig både mot de stora EU-länder som väljer att gå sina egna vägar och mot att Vladimir Putin försöker använda energiförsörjningen som ett politiskt vapen gentemot framför allt de nya medlemsländerna i EU. Bristen på sammanhållning och solidaritet på energiområdet förstärker EU-ländernas beroende och sårbarhet.

EU-parlamentets starka uttalanden för en gemensam invandringspolitik och en gemensam energipolitik är framför allt opinionsyttringar som riktar sig till EU-ländernas regeringar. De har hittills förbehållit sig rätten att sköta både invandrarfrågor och energifrågor på egen hand. Men på båda dessa områden visar det sig att de enskilda länderna inte längre kan hantera dem effektivt. Inför ett växande yttre tryck förstärks kraven på att EU-länderna utvecklar sitt samarbete.

FN:s krigsbrottstribunal i Haag konstaterade visserligen att ingen av de två gett direkta order om morden, men att de genom sitt agerande gjort sig skyldiga till medhjälp till mord, tortyr och brutal behandling.

Mrksic dömdes till 20 års fängelse, medan Slijivancin klarade sig undan med fem års fängelse.

En tredje åtalad, Miroslav Radic, friades på alla åtalspunkter.

Domstolen fastslog samtidigt tidigare domar i åtalen mot tre kosovoalbaner som anklagats för tortyr, mord och övergrepp i ett fångläger i provinsen Kosovo under kriget 1998-99. Haradin Balas 13-åriga fängelsestraff står därmed kvar, liksom de friande domarna mot Fatmir Limaj och Isak Musliu.

Åklagarna hade överklagat och ville fälla de två sistnämnda och ge Bala ett hårdare straff. Domstolen valde dock att hålla fast vid tidigare beslut. [SvD]

Under åren 2002-2006 smugglade ligan tre ton hasch och 20 kilo kokain från Nederländerna till Finland, främst i långtradare. Haschmängden har enligt polisens beräkning räckt till nio miljoner engångsdoser.

Ligan är speciell eftersom alla medlemmar är finländare, sade kriminalkommissarie Jari Aarnio på polisens presskonferens på torsdagen. 21 finländare, både kvinnor och män, har häktats.

Polisen misstänker att ligan letts av två bröder. Den ena av dem har hållit sig undan en tidigare fängelsedom i närmare fyra år. Bröderna har erkänt smugglingen.

Värdet på de smugglade drogerna uppgår till 20 miljoner euro, motsvarande 184 miljoner kronor.

Polisen har beslagtagit över 2,8 miljoner kronor, kokain, hasch, bilar och vapen.

Ligan misstänks dessutom för grova penningtvättsbrott. [SvD]

Två ryska officerare dödades när georgiska säkerhetsstyrkor på onsdagen var inblandade i strider med separatister i den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien, sade Georgiens president Micheil Saakasjvili. En av dem var en överstelöjtnant.

- Man kan undra vad en rysk överstelöjtnant gör i de georgiska skogarna, organiserande och ledande en grupp väpnade upprorsmakare på terroruppdrag? sade han med ett anklagande finger mot Moskva.

Rysslands FN-ambassadör Vitalij Tjurkin ifrågasatte den georgiska beskrivningen av händelsen. Han menade att georgiska styrkor hade gjort ett oprovocerat överfall på en “antiterrorövning” i Kodoridalen, och dödat två ryska instruktörer. Syfte var att öka spänningarna mellan Moskva och den forna Sovjetrepubliken, sade Tjurkin.

Kodoridalen utgör gräns mellan Abchazien och Georgien och är ett omtvistat område.

Relationerna mellan Moskva och Georgien har varit spänd sedan Saakasjvili kom till makten i den USA-stödda “Rosenrevolutionen” i början av 2004.

Ryssland bröt transport- och handelsförbindelserna med Georgien förra året sedan Tbilisi gripit fyra ryska soldater och anklagat dem för spioneri. I augusti beskyllde Georgien Moskva för att ha släppt en flygbomb i Georgien.

De båda utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien är en ständig källa till konflikt mellan Georgien och Ryssland. Georgien har en pro-västlig regering som vill ansluta landet till västalliansen Nato. Ett medlemskap där är dock omöjligt så länge landet har konflikter inom sina egna gränser. Utbrytarregionerna har inte erkänts av något annat land och lever till stor del av ekonomiskt och politiskt stöd från Ryssland.

Även i Sydossetien förekom strider på onsdagen, rapporterar AFP. Tre byar som kontrolleras av georgiska armén besköts av separatister. Panik utbröt bland invånarna, enligt georgisk tv.

Sydossetiens utbrytarregering sade å sin sida att Sydossetiens huvudstad Tschinvalis södra förorter beskjutits från de tre byarna och att en kvinna ska ha skadats.

Eldstriden pågick i ett par timmar, sade den ryske general som leder fredsstyrkan i Sydossetien. [SvD]

“För närvarande är möjligheten att legalt resa in i EU för restriktiv och främjar indirekt illegal invandring”, beklagade den italienska socialistiska EU-parlamentarikern Lili Gruber i en rapport som antogs vid sessionen i Strasbourg.

Parlamentet ställde sig bakom EU-kommissionens planer på att i oktober presentera förslag som ska göra det lättare för kvalificerade yrkesarbetare att resa in i EU. Liknande förslag väntas nästa år för bland andra säsongsarbetare.

Parlamentet uppmanade också EU-kommissionen att göra upp en lista över invandrares rättigheter, till exempel på hur de ska kunna ta med sig sin pension om de vill återvända hem. Samtidigt vill parlamentet inte att personer som tagit sig in i EU utan nödvändiga visum ska integreras i samhället, eftersom det bara uppmuntrar andra att riskera livet i händerna på skrupelfria människosmugglare.

På onsdagen presenterades samtidigt en rapport från Institutet för familjepolitik i Spanien som visar hur befolkningen i EU-länderna blir allt äldre. Mellan 1980 och 2005 har andelen invånare yngre än 14 år minskat från 22 till 16 procent i de 27 länder som i dag ingår i EU.

Enligt rapporten är det invandringen som står för befolkningstillväxten i nästan alla EU-länder. Förra året föddes 5,1 miljoner barn i EU. Det är en minskning med en miljon, eller 16,6 procent, jämfört med 1982. [SvD]

Partiets talesman i hälsovårdsfrågor, Birthe Skaarup, säger till nyhetsbyrån Ritzau att man just har lagt sista handen vid en motion i den riktningen som snart väcks i folketinget.

- Vi har i flera år arbetat med flera sociala erbjudanden till de mest belastade drogmissbrukarna, de som är helt nere i träsket och för vilka ingenting tyckts verka. Därför har vi kommit till slutsatsen att vi gott kan ge oss på ett försök. Målet är att den här gruppen ska få ett normalt liv, kanske till och med ett arbete, säger Skaarup.

Bakom motionen står Karin Nödgaard, lärare och folkepartistisk folketingsledamot. Hon förklarar för DR:s Nyhedsavisen att det är goda erfarenheter utomlands som inspirerat partiet.

- Och besök i hårda miljöer där narkomaner inte ens klarar att ge sig själva sprutor och får andra att göra det. Det är otroligt ovärdigt, säger hon.

De båda regeringspartierna Konservative och Venstre har tidigare klargjort att de är motståndare till förslaget. Men hela oppositionen inklusive socialdemokraterna väntas stödja motionen, som därmed skulle samla en majoritet i folketinget. [SvD]

I ett första skede kan samarbetet gälla stridsflyg, säger Dansk folkepartis talesman i försvarsfrågor, Hans Kristian Skibby.

- Jag ser klara fördelar med gemensamma norsk-danska stridsflygsskvadroner. Norge står precis som vi inför att investera i nya plan. Går vi ihop, så behöver vi färre flygplan än om vi har var sitt flygvapen, säger Skibby till tidningen.

Svenska Saab hoppas kunna sälja det svenska Jas 39 Gripen till både Danmark och Norge när de ska investera i nya stridsflygplan.

Danske försvarsministern Sören Gade ser dock en rad juridiska och politiska problem med ett norskt-danskt flygsamarbete. [SvD]

EU-ja till DSB och First i Öresund

EU-kommissionen ger klartecken för samverkan mellan danska järnvägarna DSB och brittiska First i bolaget Öresundståg, för driften av tågtrafiken över Öresundsbron mellan Danmark och Sverige, enligt ett pressmeddelande

[SvD]

BELGIEN
Prostitution är tillåten med koppleri förbjudet.

DANMARK
Prostitution är tillåtet och beskattas precis som andra verksamheter. Koppleri är förbjudet.

FINLAND
Prostitution är tillåten men koppleri förbjudet. Förslag att kopiera den svenska sexköpslagen har dock diskuterats.

FRANKRIKE
Prostitution är tillåten men koppleri förbjudet. Alla möjliga förslag har diskuterats, båda att kriminalisera köparen samt att öppna bordeller.

GREKLAND
Prostitution är tillåten men den prostituerade måste söka tillstånd hos borgmästaren och få ett etableringstillstånd. Regelbundna hälsokontroller är obligatoriska.

IRLAND
Prostitution är tillåten men det är straffbart att försöka sälja eller köpa sex på offentlig plats.

ITALIEN
Prostitution är tillåten. Premiärminister Silvio Berlusconi ville under sin tid förbjuda gatuprostitutionen men tillåta bordeller men inga beslut fattades.

LUXEMBURG
Prostitution är tillåten. Prostituerade har rätt att ansluta sig till socialförsäkringssystemet som ”oberoende inaktuella arbetare”. Ordningslagar håller de prostituerade borta från städernas centrum.

NEDERLÄNDERNA
Prostitution är tillåten. Prostituerade är skyldiga att betala skatt och har rätt till socialförsäkring. Inkomsterna är pensionsgrundande. Myndigheterna utfärdar licenser till bordellägarna.

NORGE (Ej medlem i EU)
Prostitution är i dagsläget tillåten men koppleri förbjudet. En motsvarighet till den svenska lagstiftningen har dock lagts fram av landets justitiedepartemnet och väntas bli verklighet senare i år.

PORTUGAL
Prostitution är tillåten. Prostituerade kan få böta om de stör den allmänna ordningen.

SPANIEN
Prostitution är tillåten, även koppleri.

STORBRITANNIEN
Prostitution är tillåten. Däremot får man inte efterfråga sexuella tjänster på gatan eller öppet erbjuda dem.

SVERIGE
Det är inte förbjudet att sälja sexuella tjänster men både att köpa och fösöka köpa sexuella tjänster är inte förenligt med den svenska sexköpslagen.

TYSKLAND
Prostitution är tillåten och myndigheterna utfärdar licenser till bordellägare. Prostituerade är skyldiga att betala skatt och har rätt till socialförsäkring. Myndigheterna utfärdar licenser till bordellägarna.

ÖSTERRIKE
Prostitution är tillåten. En reform från 1998 ger prostituerade egenföretagare tillträde till socialförsäkringssystemet. Olika delstater har olika regler för när och var prostitution får förekomma. Bordeller är tilllåtna.

Källor: European Women”s Lobby, aftonbladet.se

EU-ja till DSB och First i Öresund

EU-kommissionen ger klartecken för samverkan mellan danska järnvägarna DSB och brittiska First i bolaget Öresundståg, för driften av tågtrafiken över Öresundsbron mellan Danmark och Sverige, enligt ett pressmeddelande.
[SvD]

Med från den gamla regeringen följer de biträdande premiärministrarna Dmitrij Medvedev och Sergej Ivanov. Det har spekulerats i att de båda eller någon av dem skulle lämna regeringen för att kandidera i det kommande presidentvalet.

Det är för övrigt bara tre ministrar som byts ut, däribland ekonomiminister German Gref som får ge plats åt Elvira Nabulina.

Även vice premiärministrarna Nikolaj Narysjkin och Alexander Zjukov blir kvar på sina poster, skriver nyhetsbyrån Interfax med hänvisning till Kremls webbplats.

De övriga som får gå är handelsministern Michail Zurabov och Vladimir Jakovlev, minister för regional utveckling. Den sistnämnde efterträds av Dmitrij Kozak, som blir chef för ett departement som ska växa på sikt. Förutom att sköta den statliga regionalpolitiken ska departementet ha hand om de budgetmässiga förbindelserna mellan centralregeringen och de regionala förvaltningarna samt ha uppsyn över en utvecklingsfond för regionerna.

Försvarsminister Anatolij Serdjukov som förra tisdagen meddelade att han ville avgå fick inte sin avskedsansökan beviljad av president Putin. Serdjukov kommer att ha samma post i den nya regeringen.

Serdjukov är svärson till den nye premiärministern och ville avgå för att undvika anklagelser om svågerpolitik. [SvD]

Holländare och britter tycks bli utan möjligheten.

Storbritanniens nye premiärminister Gordon Brown vill inte ordna en folkomröstning, en hållning han upprepade inför Labourpartiets kongress på måndagen.

- Om en folkomröstning var nödvändig skulle vi ha en. Men jag tror att de flesta inser att detta reformerade fördrag inte innebär en så stor förändring, sade Brown till BBC.

Men så lätt ska inte Brown slippa undan, om den inflytelserika tabloiden The Sun får bestämma.

Tidningen drar, med stridsropet “Det största hotet sedan andra världskriget” i gång en kampanj och namninsamling för att tvinga Brown till att låta britterna folkomrösta.

Det största oppositionspartiet, konservativa Tories kräver folkomröstning. Det finns också ett antal inom Labour som vill ha en sådan, däribland fackföreningsfolk som anser att den brittiska regeringen har begärt så stora undantag från de rättigheter som fördraget ger att det skadar löntagarna.

På EU-toppmötet i Lissabon i oktober är det meningen att EU-ledarna ska säga ja till det reformerade fördraget, som ersätter den konstitution som väljarna i Frankrike och Nederländerna sade nej till i folkomröstningar 2005.

Blir det ja i Lissabon - Polen och i viss mån Storbritannien har ännu en del krav som de vill se uppfyllda - ska 2008 användas till att låta parlamenten i medlemsländerna godkänna, ratificera, fördraget.

Irland måste, enligt sin grundlag, ha en folkomröstning. Nederländerna, Storbritannien och Danmark har varit frågetecken vad gäller folkomröstning eller ratificering i parlament. De övriga, inklusive Sverige, låter parlamenten godkänna.

Häromdagen minskade trycket något på Gordon Brown när den nederländska regeringen beslutade sig för att den inte behöver fråga väljarna om fördraget.

Den danska regeringen har pepprats med frågor om folkomröstning, men håller än så länge en låg profil. Först om fördraget får ja i oktober ska regeringen fundera över saken.

Det reformerade fördraget har på flera punkter ändrats, just för att Danmark av grundlagsskäl inte ska behöva utlysa folkomröstning. [SvD]

Med från den gamla regering följer de biträdande premiärministrarna Dmitrij Medvedev och Sergej Ivanov. Det har spekulerats i att de båda eller någon av dem skulle lämna regeringen för att kandidera i det kommande presidentvalet.

Det är för övrigt bara tre ministrar som byts ut, däribland ekonomiminister German Gref som får ge plats åt Elvira Nabulina. [SvD]